Det här bär jag med mig till nästa delkurs

Då är det dags att sammanfatta den första delen av första VFU-perioden på universitetet. De här tre veckorna har verkligen sprungit iväg, jag har haft så otroligt roligt på min skola och det har verkligen varit lärorikt!

Lärarna, undervisningen & Konflikthantering

Det känns onekligen som om jag hamnat på rätt skola. Alla lärare har varit trevliga och tagit väl hand om mig från den dagen jag klev in i lärarrummet. Det kändes som om man var en i gänget med detsamma. Min LLU har varit en strålande förebild för mig under min första period på skolan och fått mig att känna mig inkluderad.
Det som jag tycker har varit allra bäst (av alla bra saker jag varit med om!) under VFU'n är nog att jag har fått möjligheten att vara i så många olika klasser och få testa på att vara med på de allra flesta typerna av lektioner. Detta då min LLU mestadels har engelska och musik. Men för mig har det passat utmärkt som sagt. Jag har då fått lära känna fler elever och arbetat med andra lärare och har därmed fått en bredare syn på hur många olika sätt det finns att undervisa på. Ingen lärare eller lärarsätt är den andra lik och man måste själv hitta sin personliga stil som man tycker att eleverna lär sig bäst genom. Självklart så att eleverna klarar målen för respektive kurs kanske ska tilläggas, men det är nog underförstått.
Alla lärare har gett mig utrymme till att lägga upp och jag har, förutom svenskalektioner, även haft lektioner i bland annat engelska och idrott. Detta har fått mig än mer motiverad till yrket och jag har även fått chansen att se eleverna i andra situationer än bara vid vanliga klassrumslektioner vilket jag tycker är väldigt roligt.

Sättet som skolan och lärarna hanterar konflikter på tycker jag är beundransvärt och det tar jag med mig. Lärare så som elever vet vad som gäller vid en konflikt. Att det blir minimöten för att reda ut vad som hänt och att båda parter får ge sin version av det som inträffat. Eleverna får där även ge förslag på vad som kan förbättras och hur de ska nå dit. Detta skrivs upp och skickas med mail till de inblandades föräldrar. Att det efter ett par dagar/någon vecka kommer en uppföljning för att kolla läget. Har det blivit bättre/sämre osv.

Mitt eget arbete

Något som jag förstår ännu mer nu efter dessa veckor är att man aldrig någonsin kan vara förberedd nog till en lektion. Det gäller självfallet att vara påläst och kunnig inom ämnet man lär ut men man stöter ibland på sådant som man kanske inte förutspått. Elever som behöver extrauppgifter för de är så pass snabba, andra elever behöver mer instruktioner för en uppgift. Man måste vara medveten om vilken nivå man lägger undervisningen på, man vill få med alla elever i undervisningen och inte exkludera någon. Men man vill inte hindra någon i utvecklingen i deras lärande för att det går för sakta framåt. Det är ett evigt vågspel det där och något man förhoppningsvis lär sig framöver. Och då man kommer ut i det riktiga arbetslivet så har man kanske mer insikt i vad varje elev kan och känner dem lite bättre.

Något annat jag lärt mig är att tydlighet är A och O! Det ska inte finnas några frågor kring arbetet och det får man genom att hela tiden checka av så att alla hänger med.

Till nästa delkurs kommer jag komma mer förbered, planera bättre och ha reservplaner ifall något oväntat händer. Jag kommer även försöka använda mig av digitala hjälpmedel lite mer än vad de andra lärarna gör. Kanske spela in någon film eller liknande. Det får ske vid planeringen och i samförstånd med lärarna vid nästa kurs.

Ett litet slutord

Mina förväntningar när jag klev in på skolan för första gången var rätt neutrala på ett sätt. Jag har vikarierat i skolans värld tidigare i livet och var därför inte helt främmande med vad som väntade. Samtidigt kan man aldrig veta hur det ska gå på en ny skola där man aldrig varit innan och där man inte känner till varken lärare eller elever sedan innan. Men jag har verkligen trivts jättebra på min VFU! Jag tar med mig alla goa skratt som kollegor och elever frammanat och gett mig under dessa tre veckor. Och jag ser fram emot att få komma tillbaka om några veckor igen med ännu mer kunskap kring yrket.

Det sista som jag kommer ta med mig till nästa del av kursen är de frågor och svar som uppkom under praxisseminariet. Där sades det en hel del tänkvärt och man fick bra svar på sina funderingar. Mycket som man inte ens visste eller som man inte tänkt på själv. JAG kommer garanterat var mer uppmärksam på saker som sker i skolan nästa period.

Tack för den här gången! Nästa gång jag skriver är det dags för delkurs 2 med matematik som huvudmål. Matte som var ett utav mina absoluta favoritämnen i mellanstadiet. Spännande!

Kommunikation, Skolmiljö och IKT på skolan

Skolmiljö/Kommunikation

Skolan jag gör min praktik på genomsyras av en god skolmiljö, både för lärare och elever. Lärarna är öppna och glada gentemot varandra och mot eleverna. Alla behandlas med största respekt och ingen trycks ner för sina åsikter.

Något jag tycker skolan gör bra är deras sätt att hantera problem, bråk mellan elever osv. Dessa konflikter tas upp direkt med de inblandade för att få bort dem ur världen. Visst, det är kanske ingen överraskning att det är på det viset. Men sättet det sköts på och hur väl införstådda eleverna är på arbetssättet är glädjande att se. Det görs sedan uppföljningar efter ett tag för att se till att allt är okej med de berörda eleverna och att det inte uppstått några nya bråk eller problem under tiden som gått.

Utöver det så har eleverna tillgång till en underbar skolgård. Jag skulle nog sträcka ut hakan och påstå att det är en av landets bästa. Det finns allt det som är brukligt med fotbollsplan, grusyta, öppna ytor. Och som grädden på moset så har skolan även tillgång till ett skogsområde där eleverna kan bygga kojor och leka. Helt underbart!

IKT

I varje klassrum bland mellanstadiet finns det en smartboard som används då och då. Vissa lärare använder den flitigare än andra. Vissa lärare använder den till att skriva på, likt en whiteboard, medan en del använder den mer till att titta på film. Det är ett bra sätt att intressera eleverna lite mer tror jag. Teknik är trots allt lite roligare att titta på än en whiteboard. Så något ytterligare syfte kan den nog ha även om den används som skrivtavla.

I övrigt så är det "1 på 2"-modellen som används i skolan. Eleverna är alltså 2 på varje dator/padda. Dessa används inte alls flitigt vad jag lagt märke till utan mer då de ska skriva vad de gjort i skolan under veckan som varit. Alltså en gång per vecka. Detta läggs sedan upp på en sida där föräldrarna kan gå in och läsa och se vad de har skrivit. Detta är även ett sätt för föräldrar och lärare att se hur långt eleverna har kommit i sin skrivutveckling med meningsbyggnad och skiljetecken osv. Men jag hade nog gärna sett att datorerna användes till något mer än vid dessa tillfällen. Kanske något för mig att anamma vid nästa delkurs!

Reflektioner efter praxisseminariet

Den första tanken som slog mig när jag fick se att det låg ett seminarium inbakat i Vfu-perioden var att det kändes dumt. Dumt för att det tvingade oss att missa en del av det jag mest sett fram emot med utbildningen, just praktiken. Jag förstod inte heller först vad det skulle handla om eller hur det skulle fungera vid själva lektionstillfället. Men efteråt känns det inte alls lika meningslöst längre. Det var många bra frågor och svar som kom upp under seminariet. Mycket som man själv hade funderat över och en hel del som man inte hade tänkt på alls eftersom det inte dykt upp sådana situationer på min VFU-skola.

Det vi bland annat tog upp var hur man som lärare bemöter föräldrar till eleverna som har åsikter om hur lärandet sker och hur personlig man ska vara, både när det gäller egna åsikter kring lärandet och gentemot eleverna om sitt privatliv. 

Men mesta delen av seminariet kom att handla om konflikthantering och om elever med olika svårigheter i skolan. Kanske för att det är just dessa problem som är mest synliga i skolan. 

Hur bra svar dessa frågor fick var lite olika då det, helt förståeligt, är stor skillnad från fall till fall och från gång till gång. Olika konflikter, olika barn/föräldrar inblandade osv. 

Det som kändes rätt skönt att få reda på är att man själv väljer hur pass personlig och öppen man vill vara med sitt liv inför eleverna, vilket jag på sätt och vis visste redan innan seminariet, men det var ändå skönt att få en bekräftelse på det. 

Det var en rätt skön pratstund vi fick, jag är helt klart nöjd med vad den resulterade i. Och huvudet fylldes på med ny information och kunskap kring läraryrket.

Såhär skulle jag genomföra skrivuppgiften om jag fick göra den igen

En liten uppföljning av skrivuppgiften som skedde den 3/2 i en årskurs 4.

Jag är, precis som jag skrev i det tidigare inlägget om skrivuppgiften och även angående textsamtalet, väldigt nöjd med bemötandet och engagemanget som eleverna visade. Det gör att man slappnar av och slipper fokusera på om man gör rätt eller inte. Och även om jag tappade bort mig lite grann så var det inget som eleverna märkte av eller la någon större vikt vid, utan de lyssnade vidare och det är jag glad för.

Något jag kunde gjort annorlunda? Kanske vara lite mer tydlig, att jag verkligen pekar på att det bara skulle vara EN händelse det kretsar kring. Vissa av grupperna var snabbare än andra i skrivandet, hann med mer under den utsatta tiden och utvecklade därmed texten mer än vad som behövdes. Så det är en sak att fundera över. En annan sak, precis som med textsamtalet, är att vara ännu mer förberedd. Det skadar aldrig att ha något i bakfickan att plocka fram om man tappar bort sig eller liknande.

Men jag tyckte jag skötte mig bra förutom lite småfel och eleverna var underbara! Detta ska jag testa när jag kommer ut i det riktiga arbetslivet!

Planering & genomförande av skrivuppgift 3/2

Planeringen av skrivuppgiften skedde i samband med planeringen av textsamtalet och även själva lektionstillfället inföll under samma lektion, direkt efter varandra. Som jag skrev i det tidigare inlägget om textsamtalet så planerades lektionen tillsammans med min VFU-kamrat och med dennes LLU medan själva utförandet skedde individuellt. Vi var överens från start att vi skulle göra en helhet av lektionen, alltså fortsatte vi på spåret om att behandla fabler under våra lektioner. Vi bestämde oss för att eleverna, efter angivna instruktioner och med modellen om hur en fabel är uppbyggd, skulle få skriva egna fabler.

Eftersom eleverna fått grunderna för hur en fabel är uppbyggd så behövdes det inte så mycket instruktioner för denna uppgift utan det var mer upprepning om vad som skulle finnas med. Fablerna skrevs parvis och där kom även en liten samarbetsövning in i uppgiften för att lyckas färdigställa sin fabel. Till deras hjälp så fick de en sensmoral tilldelad för att få en liten uppstart på skrivandet. Men utöver det så var det fritt skrivande så länge eleverna höll sig inom ramarna för uppgiften.

Utförandet gick över förväntan och alla elever var jätteduktiga och gick in för uppgiften helhjärtat. Det som var absolut roligast var att se de som vanligtvis är lite blyga och tillbakadragna i klassrummet som verkligen tog för sig. Speciellt då de allra flesta eleverna vågade ställa sig inför klassen och redovisa sina egenskrivna fabler. Vi valde här att de själva fick bestämma om de skulle sitta kvar vid bänkarna eller ställa sig framme vid tavlan, allt för att uppmuntra alla elever till att göra sitt yttersta och slippa känna pressen av att blotta sig fullständigt. Otroligt givande även för mig som lärare. Efter eleverna presenterat sina fabler så fick de även ge positiv respons på de andras arbeten. Men enbart positivt! Vilket de lyckades bra med. Det blev en kanonskoj upplevelse för mig!

Såhär skulle jag genomföra textsamtalet om jag fick göra det igen

Först och främst så är jag väldigt nöjd med min prestation och med presentation i ämnet. Men om det är något man kan tänka på att göra bättre till nästa gång så är det att man kan aldrig vara nog förberedd inför en lektion. Jag kunde alltså ha varit lite bättre påläst och kanske haft ytterligare ett par frågor eller funderingar att ta upp när samtalet väl började avta.

Men eleverna fick mig att känna att jag både var välkommen och trygg. Framförallt tog de uppgiften på största allvar och kämpade verkligen hårt vilket även gjorde mig som lärare starkare och mer avslappnad i min situation.

Responsen från eleverna var alltså god och det verkade som om de gick från lektionen med mer kunskap om textsamtal och fabler, vilket var mitt syfte med lektionen. Det var även roligt att se, eller höra, de elever som vanligtvis inte pratar så mycket vara delaktiga i samtalet.

Kanske kunde jag lagt en aning mer vikt vid själva textsamtalet (då vi samkörde textsamtal och skrivuppgift i en lektion) och fokuserat mer där. Men som sagt, man lär sig hela tiden och jag är fortfarande grön inom området så det var helt klart en bra start!

Planering & genomförande av Textsamtal 3/2

Idag genomförde jag och min klasskamrat en gemensam planerad lektion med en årskurs 4 på VFU'n. Anledningen till att vi gjorde det tillsammans var att det inte fanns tid att göra det i någon annan klass vid annat tillfälle på grund av att de har prov denna vecka och jag ville inte be lärarna att ändra om i deras planering inför detta. Viktigt att notera är att jag och min VFU-kamrat planerade lektionen tillsammans men vi hade hand om en lektion var under dagen. Därför kommer jag under Förberedande & Utförande benämna mitt eget arbete, hur det gick för mig och därmed använda uttrycket Jag fast vi gjorde det som ett lag.

Planering

Lektionen planerades under överblick och i samförstånd med min klasskamrats LLU, då det var dennes klass som blev våra försökskaniner. Vi kom ganska fort överens om att vi skulle introducera klassen för fabler, både på denna uppgift om textsamtal och på den skriftliga uppgiften. Klassen var vana vid textsamtal så det skulle inte bli några problem att introducera eleverna för den typ av lektion vi hade i åtanke att utföra och där kom vi överens om att utföra den i halvklass. Detta för att få chansen att ägna mer tid åt varje enskild individ och så att alla kunde få chansen att få sin röst hörd.

Nästa steg var att fundera över de olika strategierna som eleverna kunde komma att behöva använda sig av. Vi kom fram till att de skulle behöva läsa mellan raderna, dels för att förstå de budskap som finns i de korta texterna men även den muntliga delen, genom att kommunicera och använda begrepp som är typiska för fabler, t.ex. sensmoral.

Förberedande & Utförande

Jag förberedde mig genom att läsa igenom den text som fanns om fabler i en lärobok och även genom att plocka fram det jag själv lärt mig om fabler i svenskakursen. Utöver det så skrev jag ut det material vi valt till lektionstillfället.

Jag introducerade eleverna för fabler genom att rita upp en mind map på tavlan och genom brainstorming få fram vad det kunde tänkas vara. Eleverna fick fritt ge förslag på vad det var och jag skrev upp på tavlan allt eftersom det kom in riktiga exempel. Då jag tyckte det var färdigt och vi hade plockat upp det mest relevanta så var det då dags för eleverna att läsa en fabel gemensamt för att diskutera denna. Eleverna fick berätta om och jämföra de typiska drag som fanns i den text vi nu läst med det vi tidigare skrivit upp på tavlan. 

Samtalet flöt sedan på, med lite hjälp då och då från min sida, och eleverna verkade införstådda med hur en fabel såg ut och hur den är uppbyggd. Det var verkligen en underbar klass att utföra denna lektion i. De lyssnade och var uppmärksamma och kom med egna idéer till fabler under samtalets gång. Jag är nöjd med hur både jag och eleverna skötte sig. Lektionen om fabler övergick sedan till skrivuppgiften vi fått med oss till praktiken. Detta skriver jag om senare i bloggen under kategorierna Planering & genomförande av skrivuppgift samt under Såhär skulle jag genomföra skrivuppgiften om jag fick göra den igen

Mina första intryck 20/1

Första dagen på VFU'n! Vilken lycka att äntligen få komma ut i verkligheten och få se hur det fungerar i skolans värld nu för tiden. Det var trots allt ett par år sedan jag själv gick i grundskolan. Och även om jag själv har jobbat en hel del inom skolan efter gymnasiet så skiljer sig skolor på olika platser i landet åt och de utvecklas hela tiden.

Jag träffade min LLU redan veckan innan för att få en liten genomgång om hur praktiken skulle se ut och för att bekanta mig med området för att slippa behöva springa omkring och leta efter skolan samma dag. Därför var jag inte helt främmande med omgivningen första dagen men det var ändå spännande att få träffa de som skulle vara mina arbetskamrater de kommande veckorna. Och eleverna då förstås, hela anledningen till att man är där!

Direkt från första stund så visste jag att jag skulle trivas med mitt arbetslag. Ett lättsamt och trevligt gäng som var väldigt öppna från sekunden men samtidigt oerhört professionella när det kom till undervisningen. Dessutom hade jag en klasskamrat som också gör sin praktik i samma skola och arbetslag att prata med vilket kändes som en trygghet när man kom dit första dagen.

Dagen började med en liten genomgång på universitetet innan alla drog iväg till sina VFU-skolor. Efter lite presentation kollegor emellan så gick jag och min LLU snabbt igenom schemat för hur veckorna på skolan skulle se ut. Och sedan var det bara att ge sig in i yrket och i hetluften, underbart! Första dagen var jag mest med och observerade hur min LLU skötte undervisningen och bekantade mig med eleverna och även hjälpte dem lite vid behov. Många av dem var lite avvaktande till en början men det lättade upp efterhand, barn och ungdomar är så nyfikna av sig så det tar överhand deras blyghet.

Vid dagens slut så kände jag att jag har hamnat med rätt typ av personal och med en härlig känsla i kroppen och med ett leende på läpparna gick jag hem efter min första dag på skolan.

Besök på skolbibliotek tisdagen 14/1

Som inläggets rubrik visar på så gjorde vi (Jag och mina klasskompisar som gör VFU i samma område) ett besök på ett skolbibliotek i det område där vi nu ska ha vår VFU.

Vi samlades i ett litet rum inne i biblioteket för att få reda på lite grann hur det är att jobba som skolbibliotekarie och vad man gör, förutom det uppenbara, att låna ut böcker till kunskapstörstande elever. Kvinnan som höll i mötet är anställd bibliotekarie på skolan och det ha varit hennes jobb de senaste 12 åren. Hon berättade att förutom 2 års utbildning på högskola så hade hon även hade gått 2 år på en särskild utbildning till att bli bibliotekarie. Hon berättade även att det var hennes första tjänst med denna typ av anställning vilket enligt mig tyder på att kvinnan trivs med sitt arbete och har det bra på skolan.

Eleverna på skolan har möjlighet att besöka biblioteket så ofta det bara finns personal närvarande och utöver det så har alla klasser även ett schemalagt besök 1 gång i veckan. Kvinnan berättade att det däremot inte var ett tvång för klasserna att komma dit utan mer som en möjlighet för dem att få lite mer personlig hjälp till att hitta böcker till deras arbeten i skolan.

Vidare berättade kvinnan att det i deras bibliotek fanns ca 7-8000 titlar att tillgå där merparten av dessa är böcker. Digitala titlar fanns det inte så många på skolan berättade hon, utan det gick att beställa vid behov. Biblioteket rensas genomgående för att få bort icke relevanta titlar från hyllorna och för att få plats med nytt material.

Hennes strävan efter att få eleverna mer villiga till att läsa böcker var påtaglig. Hon beskrev att det var främst pojkar i högstadiet som tappade intresset för läsandet. Detta försökte hon och skolan motverka genom att hålla bokprat med eleverna och även ha författarbesök årligen. Det var inte bara pojkarna som behövde en skjuts med läsningen utan även elever med invandrarbakgrund prioriterades på skolan och detta var en rejäl utmaning enligt skolbibliotekarien eftersom man var tvungen att hitta titlar som eleverna dels kunde läsa men även sträva efter att de inte var för barnsliga sett till elevernas ålder.

Till sist nämnde hon även sina personliga vägar för att utvecklas som bibliotekarie och för att hålla sig á jour med vad som är aktuellt bland ungdomar och barn. Detta gjorde hon genom att gå på föreläsningar om kommande böcker och gå på bokmässor.

Poesiverkstad

En dag med poesi

 

Den 11/12 stod Poesiverkstad på schemat. Detta var något som jag redan från början, då vi fick ut schemat för kursen, hade en ganska negativ inställning till. Jag måste medge att jag aldrig har haft något vidare intresse för dikter och poesi, det är inget som har fångat mig alls. Till råga på allt så kom jag till skolan efter en natt med feber och dålig sömn, kunde denna dag bli mycket värre? Svaret på den frågan visade sig vara väldigt enkel.

Vi hade blivit ombedda att ta med oss varsin dikt till verkstaden. Jag tittade lite på några av Gustaf Frödings verk och valet föll tillslut på denna:

Världens Gång

Havet välte stormen ven

vågorna rullade asklikt grå.

"En man är vräkt över bord, kapten!"

Jaså.

"Ännu kan ni rädda hans liv, kapten!"

Havet välte stormen ven.

"Ännu kan en lina den arme nå!"

Jaså.

Vågorna rullade asklikt grå.

"Nu sjönk han, nu syns han ej mer, kapten!"

Jaså.

Havet välte stormen ven.

I mitt tycke så är dikten rätt tragikomisk då jag uppfattar den som om den handlar om en kapten på en båt eller ett skepp. Denna kapten verkar vara helt handlingsförlamad och det enda han kan förmå sig att få fram är "Jaså" då en av hans sjömän fallit över bord. Den är, i mitt tycke, en grå dikt men med ett drömskt inslag i och med den frånvarande kaptenen.

Avslutningen på detta inlägg blir ett konstaterande, jag har inte alls sån avsky till poesi som jag trodde att jag hade vid ankomsten till detta seminarium.